Интернет

Bashkir

Etymology

From Russian интерне́т (internét), from English Internet.

Pronunciation

  • IPA(key): [intɨrˈnɛt], [intɤrˈnɛt]
  • Hyphenation: Ин‧тер‧нет

Proper noun

Интернет • (İnternet)

  1. Internet
    Һәр Интернет ҡулланыусыһы Википедияға — мәҫәлән, яңы мәҡәлә яҙып йәки булғандарын төҙәтеп — үҙ өлөшөн индерә ала.
    Hər İnternet qullanıwsıhı Vikipediyağa — məśələn, yañı məqələ yaźıp yəki bulğandarın töźətep — üź ölöşön inderə ala.
    Every Internet user can make their contribution to Wikipedia — for example, by writing a new article or by editing the existing ones.
    Ысынбарлыҡҡа тап килгән, булып торған хәлдәрҙе оператив сағылдырған Интернет-сығанаҡтарға ихтыяж көндән-көн артасаҡ.
    Isınbarlıqqa tap kilgən, bulıp torğan xəldərźe operativ sağıldırğan İnternet-sığanaqtarğa ixtıyaj köndən-kön artasaq.
    Day after day, the need will grow for Internet sources that correspond to reality (and) promptly represent occurring events.

Declension

Declension of Интернет
singular plural
absolute Интернет (İnternet) Интернеттар (İnternettar)
definite genitive Интернеттың (İnternettıñ) Интернеттарҙың (İnternettarźıñ)
dative Интернетҡа (İnternetqa) Интернеттарға (İnternettarğa)
definite accusative Интернетты (İnternettı) Интернеттарҙы (İnternettarźı)
locative Интернетта (İnternetta) Интернеттарҙа (İnternettarźa)
ablative Интернеттан (İnternettan) Интернеттарҙан (İnternettarźan)

Serbo-Croatian

Etymology

Borrowed from English Internet.

Pronunciation

  • IPA(key): /înternet/
  • Hyphenation: Ин‧тер‧нет

Proper noun

И̏нтернет m animacy unspecified (Latin spelling Ȉnternet)

  1. Internet