Himlafader
Swedish
Alternative forms
Etymology
Compound of himmel (“sky, heaven”) + -a- + fader (“father”)
Proper noun
Himlafader c
- (paganism) Sky Father
- 1884, Ragnar Törnebladh, “Jūpiter”, in Nordisk familjebok 7. Hufvudskål - Kaffraria[1], Gernandts boktryckeri-aktiebolag, accessed at Runeberg.org, archived from the original on 14 September 2016, page 1451:
- Jūpiter eller Juppiter, latinskt namn på himlafadern, hvilken hos grekerna kallades Zevs.
- Jūpiter or Juppiter, Latin name for the Sky Father, who among the Greeks was called Zeus.
- 2019 August 27, Silver RavenWolf, translated by Arbora Vitae, To Ride a Silver Broomstick: New Generation Witchcraft[2], archived from the original on 10 June 2023:
- Han är solens strålar och hon är den lysande månen. En del ser dessa två som Jordmodern och Himlafadern.
- He is the rays of the sun, and she is the shining moon. Some see these two as the Earth Mother and the Sky Father.
- (Christianity) Heavenly Father
- Synonym: Fader
- 1858, Wilhelmina Stålberg, Fader vår![3], J. L. Brudins förlag, accessed at Litteraturbanken.se, courtesy of Uppsala universitetsbibliotek, archived from the original on 3 December 2024, page 7:
- Ske Din vilje, Himlafader!
- Thy will be done, Heavenly Father!
- 1937, Johannes Rist, Haquin Spegel, Kristoffer Dahl, “443. Var nu redo, själ och tunga”, in Den svenska psalmboken[4], Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag, accessed at Runeberg.org, archived from the original on 16 December 2023, page 391:
- Var nu redo, själ och tunga, O mitt hjärta redo var Att tillbedja och lovsjunga Gud, min Gud, min himlafar.
- Be ready now, soul and tongue, O my heart be ready, to worship and extol God, my God, my Heavenly Father.
Declension
| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | Himlafader | Himlafaders |
| definite | Himlafadern | Himlafaderns | |
| plural | indefinite | — | — |
| definite | — | — |