adaggeratus

Latin

Etymology

Perfect passive participle of adaggerō

Participle

adaggerātus (feminine adaggerāta, neuter adaggerātum); first/second-declension participle

  1. heaped up

Declension

First/second-declension adjective.

singular plural
masculine feminine neuter masculine feminine neuter
nominative adaggerātus adaggerāta adaggerātum adaggerātī adaggerātae adaggerāta
genitive adaggerātī adaggerātae adaggerātī adaggerātōrum adaggerātārum adaggerātōrum
dative adaggerātō adaggerātae adaggerātō adaggerātīs
accusative adaggerātum adaggerātam adaggerātum adaggerātōs adaggerātās adaggerāta
ablative adaggerātō adaggerātā adaggerātō adaggerātīs
vocative adaggerāte adaggerāta adaggerātum adaggerātī adaggerātae adaggerāta