bandagera
Swedish
Verb
bandagera (present bandagerar, preterite bandagerade, supine bandagerat, imperative bandagera)
Conjugation
| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | bandagera | bandageras | ||
| supine | bandagerat | bandagerats | ||
| imperative | bandagera | — | ||
| imper. plural1 | bandageren | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | bandagerar | bandagerade | bandageras | bandagerades |
| ind. plural1 | bandagera | bandagerade | bandageras | bandagerades |
| subjunctive2 | bandagere | bandagerade | bandageres | bandagerades |
| present participle | bandagerande | |||
| past participle | bandagerad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.