förtjocka
Swedish
Etymology
för- (“en-”) + tjock (“thick”) + -a
Verb
förtjocka (present förtjockar, preterite förtjockade, supine förtjockat, imperative förtjocka)
- to thicken (spatially or in consistency)
Usage notes
Fairly technical sounding.
Conjugation
| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | förtjocka | förtjockas | ||
| supine | förtjockat | förtjockats | ||
| imperative | förtjocka | — | ||
| imper. plural1 | förtjocken | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | förtjockar | förtjockade | förtjockas | förtjockades |
| ind. plural1 | förtjocka | förtjockade | förtjockas | förtjockades |
| subjunctive2 | förtjocke | förtjockade | förtjockes | förtjockades |
| present participle | förtjockande | |||
| past participle | förtjockad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.
Derived terms
- förtjockningsmedel (“thickening agent, thickener”)