invandra
Swedish
Etymology
Verb
invandra (present invandrar, preterite invandrade, supine invandrat, imperative invandra)
Conjugation
| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | invandra | — | ||
| supine | invandrat | — | ||
| imperative | invandra | — | ||
| imper. plural1 | invandren | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | invandrar | invandrade | — | — |
| ind. plural1 | invandra | invandrade | — | — |
| subjunctive2 | invandre | invandrade | — | — |
| present participle | invandrande | |||
| past participle | invandrad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.
Related terms
See also
References
- invandra in Svensk ordbok (SO)
- invandra in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- invandra in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)