knattra
Swedish
Etymology
Onomatopoeic
Verb
knattra (present knattrar, preterite knattrade, supine knattrat, imperative knattra)
- to (cause to) make short, sharp, repeated sounds (that are not too loud)
- knattra på en skrivmaskin
- tap/clack away at a typewriter
- Mopeden knattrade iväg
- The moped puttered off
Usage notes
"Knatter" might provide decent intuition. Not as soft-sounding as puttra (“putter”), but still not too loud.
Conjugation
| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | knattra | knattras | ||
| supine | knattrat | knattrats | ||
| imperative | knattra | — | ||
| imper. plural1 | knattren | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | knattrar | knattrade | knattras | knattrades |
| ind. plural1 | knattra | knattrade | knattras | knattrades |
| subjunctive2 | knattre | knattrade | knattres | knattrades |
| present participle | knattrande | |||
| past participle | — | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.
Related terms
See also
References
- knattra in Svensk ordbok (SO)
- knattra in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
- knattra in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)