manschettbrottsling
Swedish
Etymology
manschett + brottsling. Attested since about 1970.
Noun
manschettbrottsling c
Declension
| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | manschettbrottsling | manschettbrottslings |
| definite | manschettbrottslingen | manschettbrottslingens | |
| plural | indefinite | manschettbrottslingar | manschettbrottslingars |
| definite | manschettbrottslingarna | manschettbrottslingarnas |