rivstarta
Swedish
Verb
rivstarta (present rivstartar, preterite rivstartade, supine rivstartat, imperative rivstarta)
Conjugation
| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | rivstarta | rivstartas | ||
| supine | rivstartat | rivstartats | ||
| imperative | rivstarta | — | ||
| imper. plural1 | rivstarten | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | rivstartar | rivstartade | rivstartas | rivstartades |
| ind. plural1 | rivstarta | rivstartade | rivstartas | rivstartades |
| subjunctive2 | rivstarte | rivstartade | rivstartes | rivstartades |
| present participle | rivstartande | |||
| past participle | rivstartad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.