sammanbrott
Swedish
Etymology
samman + brott. Attested since 1912. Compare German Zusammenbruch, Danish sammenbrud, Norwegian Bokmål sammenbrudd.
Noun
sammanbrott n
Declension
| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | sammanbrott | sammanbrotts |
| definite | sammanbrottet | sammanbrottets | |
| plural | indefinite | sammanbrott | sammanbrotts |
| definite | sammanbrotten | sammanbrottens |
Synonyms
Derived terms
Related terms
- bryta samman