skallerorm
Swedish
Etymology
From skaller (“rattling”) + orm (“snake”). Similar formation to English rattlesnake, German Klapperschlange.
Noun
skallerorm c
Declension
| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | skallerorm | skallerorms |
| definite | skallerormen | skallerormens | |
| plural | indefinite | skallerormar | skallerormars |
| definite | skallerormarna | skallerormarnas |
See also
- skallra (“rattle”)