sparkas
Swedish
Verb
sparkas (present sparkas, preterite sparkades, supine sparkats, imperative sparkas)
- (deponent) to kick (repeatedly or as a disposition)
- Han slåss och sparkas
- He punches and kicks
- Var försiktig! Hästen sparkas!
- Be careful! The horse is prone to kicking!
Conjugation
| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | — | sparkas | ||
| supine | — | sparkats | ||
| imperative | — | sparkas | ||
| imper. plural1 | — | sparkens | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | — | — | sparkas | sparkades |
| ind. plural1 | — | — | sparkas | sparkades |
| subjunctive2 | — | — | sparkes | sparkades |
| present participle | sparkandes | |||
| past participle | — | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.
Verb
sparkas
References
- sparkas in Svensk ordbok (SO)
- sparkas in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- sparkas in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)