straffknulla

Swedish

Etymology

From straff (punishment) +‎ knulla (fuck).

Verb

straffknulla (present straffknullar, preterite straffknullade, supine straffknullat, imperative straffknulla)

  1. (vulgar) to punish someone by having sex with or raping them
    • 2011, Hassan Loo Sattarvandi, Belägring:
      Han tog tag i jeansen och smiskade mig på skinkorna och sa att han skulle straffknulla mig för att jag kom för sent.
      He grabbed hold of my jeans and spanked my buttocks and said that he would punish-fuck me for being late.

Conjugation

Conjugation of straffknulla (weak)
active passive
infinitive straffknulla straffknullas
supine straffknullat straffknullats
imperative straffknulla
imper. plural1 straffknullen
present past present past
indicative straffknullar straffknullade straffknullas straffknullades
ind. plural1 straffknulla straffknullade straffknullas straffknullades
subjunctive2 straffknulle straffknullade straffknulles straffknullades
present participle straffknullande
past participle straffknullad

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.