tâğ

Khalaj

Perso-Arabic تاغ

Alternative forms

Etymology

From Proto-Turkic *tāg (mountain).

Pronunciation

  • (Mansûrâbâdî) IPA(key): [toːʁ]
  • (Talxâbî) IPA(key): [tɑːʁ]
  • (Xaltâbâdî) IPA(key): [tɑːʁ], [doːʁ]
  • (Xarrâbî) IPA(key): [tɑːʁ], [toːʁ]

Noun

tâğ (definite accusative tâğı, plural tâğlar)

  1. mountain
    Synonym: təpə

Declension

Declension of tâğ
singular plural
nominative tâğ tâğlar
genitive tâğııñ tâğlarııñ
dative tâğqa tâğlarqa
definite accusative tâğı tâğları
locative tâğça tâğlarça
ablative tâğda tâğlarda
instrumental tâğla tâğlarla
equative tâğvâra tâğlarvâra

References

  • Doerfer, Gerhard (1988) Grammatik des Chaladsch [Grammar of Khalaj] (in German), Wiesbaden: Harrassowitz, →ISBN, →OCLC