tundravarg
Swedish
Etymology
Compound of tundra (“tundra”) + varg (“wolf”).
Pronunciation
- IPA(key): /²tɵndraˌvarj/
Noun
tundravarg c
Declension
| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | tundravarg | tundravargs |
| definite | tundravargen | tundravargens | |
| plural | indefinite | tundravargar | tundravargars |
| definite | tundravargarna | tundravargarnas |